Helsingfors Gymnastikklubb är Finlands äldsta i sitt slag. Den inledde sin verksamhet 1875 under namnet Helsingfors Turnförening. Omorganiseringen skedde 1882, då en styrelse valdes första gången och det nuvarande namnet antogs. Klubben fick sina stadgar stadfästa 1884. Turnföreningen grundades som ett resultat av Mauritz Vænerbergs och Gustaf Hedströms studieresa till Tyskland sommaren 1875. Där stiftade de bekantskap med den berömda turnengymnastiken och tog själva del av undervisning och övningar. Hemkomna från Tyskland ansåg de unga männen att det nödvändigt behövdes gymnastikutbildning även på frivillig bas i Finland. Efter ett par års övningar inledde föreningen sina uppvisningar, som kom att bli ett slags varumärke för klubben. Ett annat viktigt inslag i verksamheten var spridningen av den finska gymnastiken utomlands i form av uppvisningsresor. Klubben visade också omsorg om gymnastikens utveckling och spridning till olika delar av landet och olika kretsar inom samhället, bl.a. i form av uppvisningsresor på den svenskspråkiga landsbygden. Inledningsvis ställde sig HGK kritiskt till tävlingsidrotten och försökte med olika medel arbeta för ett mångsidigt idrottskunnande, i motsats till den specialisering som slog igenom fr.o.m. sekelskiftet. Idrottstävlingarna för skolungdomen som klubben arrangerade 1892-ca 1908 var ett led i detta arbete. Efter Mauritz ”Movitz” Vænerbergs period som överledare fram till sekelskiftet 1900 råkade klubben i kris under 1900-talets första decennium då intresset för gymnastik avtog. En ny uppgång började sedan Gösta Rönnman övertog ledningen av gymnastiken och under hans ledning kom HGK att uppleva en ny storhetsperiod. Under denna period kunde HGK också flytta in i en egen, modernt utrustad gymnastikhall på Lilla Robertsgatan. Fram till dess hade övningarna fr.o.m. 1880 huvudsakligen ägt rum i Svenska Normalskolans lokaliteter. Efter kriget satsade klubben stort på att utbilda även elitgymnaster och ett centralt element blev junioravdelningen som bildades 1947. Med hjälp av några av landets ledande gymnaster samt egna ledare och instruktörer kunde även finlandssvenska gymnaster hävda sig i landets mästerskapstävlingar. Under slutet av 1960-talet, men i synnerhet på 1970-talet, kom ett starkare intresse för motionsidrott att sätta sina spår i HGK:s verksamhet. Fr.o.m. denna tid började HGK anordna såväl skid- som orienteringstävlingar för medlemmarna. Elitgymnastiken fick ett nytt uppsving mot slutet av 1970-talet, då klubbens nya stjärna Rasmus Jyry skördade ett stort antal mästerskap och därmed blev en ny förebild för unga gymnaster. Genom sina snart 125 år av kontinuerlig verksamhet har klubben haft den stora glädjen att locka till sig inflytelserika medlemmar. Dessa har gjort personliga ekonomiska uppoffringar och dessutom bidragit till det kamratliga och sociala livet. En viktig källa till förståelsen av den kamratliga samvaron är HGK:s jultidning Julgrisen, som utkommit nästan varje år sedan 1883. Julgrisens ”pappa”, Reinhold Felix von Willebrand, var en av HGK:s mest framstående medlemmar under tidigare år. Andra kända namn i huvudstaden och idrottslivet var Karl Stockmann, Lars Krogius, Gösta Wasenius, P.E. Svinhufvud, Oskar Ekman och Uno Westerholm. Alla dessa, för att endast nämna ett fåtal, var även medlemmar i Helsingfors Gymnastikklubb. Det rika arkivmaterialet återspeglar mycket väl det drygt sekellånga arbetet för kroppens bästa, som ständigt stått som mål för klubbens strävanden.